Vad är hälso- och sjukvårdsteknik? Användningsområden och fördelar

Hälso- och sjukvården har varit nära sammanflätad med tekniken i alla tider, men det kanske är nu i den digitala tidsåldern som det märks allra tydligast. Det beror på att individer håller koll på sin hälsa med teknik i vardagen – smarta telefoner, appar, kroppsburna enheter och videomöten med vårdpersonal – i stället för att gå och vänta på enstaka besök vid en traditionell vårdinrättning.

Med sådana verktyg i handen eller fastsatta på kroppen blir individen också mer benägen att arbeta proaktivt och förebyggande på sin hälsa, vilket i bästa fall kan förbättra folkhälsan och minska kostnaderna.

I begreppet hälso- och sjukvårdsteknik ingår alla enheter och system som används för att stödja patienter, vårdpersonal, vårdgivare och alla andra aktörer med koppling till en persons eller en befolknings hälsa och välbefinnande. Den här artikeln kommer att titta närmare på exakt vad hälso- och sjukvårdstekniken gör för att hjälpa dessa aktörer – och vart den är på väg.

Vad är hälso- och sjukvårdsteknik?

Hälso- och sjukvårdsteknik omfattar de program, de system och den tekniska infrastruktur som stöder och förbättrar nästan alla delar av hälso- och sjukvården, däribland diagnoser och behandling, konsultationer, bokning, patientjournaler, bilddiagnostik, kirurgi och klinisk forskning. Den stöder också administrativa funktioner som t.ex. lagerhantering, kundfordringar och HR.

Flera hälso- och sjukvårdstekniker håller också på att förbättras genom utveckling såsom AI, bearbetning av naturligt språk och blockkedjor.

Viktiga lärdomar

• Viljan att stärka individer spelar en mycket stor roll för hur hälso- och sjukvårdstekniken utvecklas.
• Artificiell intelligens kommer att stödja vårdpersonal, patienter och organisationer på ett otal olika sätt allt eftersom den utvecklas.
• Vissa saker som låter som ren science fiction – såsom nanoteknik eller 3D-skrivare som skriver ut celler och organ – kommer att bli allmänt accepterade delar av vår kontakt med vården.
• Effektivisering och sänkta kostnader är viktiga drivkrafter bakom införandet av hälso- och sjukvårdsteknik, men patienternas behov vad gäller behandling, att hålla sig friska och hur kontakten med vårdpersonalen ser ut är och förblir överordnade.

Detta är hälso- och sjukvårdsteknik

Teknik handlar om att hjälpa människor, oavsett om det är patienter, vårdpersonal eller administratörer.

För dem som får vård kan hälso- och sjukvårdstekniken finnas nära till hands i form av en telefon som gör att de kan boka besök eller använda en mängd olika vårdappar. Det kan vara aktivitetsmätaren på handleden som de kollar under löprundan eller för att räkna sina steg. Det kan vara datorn där de loggar in i sin invånarportal för att på ett säkert sätt se provresultat, recept med mera.

De som vårdar använder olika sorters IT för att enkelt få tillgång till den mest relevanta informationen. Lättillgängliga elektroniska patientjournaler informerar till exempel vårdpersonalen om de befintliga diagnoser och läkemedel som patienten har och som de behöver ta hänsyn till. Och självklart finns det alla möjliga sorters system för diagnossättning, telemedicin, fjärrövervakning av patienter, kirurgi och andra medicinska användningsområden som vi kommer att fördjupa oss i senare i artikeln.

Precis som i andra stora branscher använder vårdgivare program – ibland förstärkta med avancerad dataanalys eller användargränssnitt för naturligt språk – som stöd för administrativa funktioner, som fakturering, lönehantering, redovisning, rekrytering och personalintroduktion, lagerhantering och inköp.

Det finns inte ett enda område inom hälso- och sjukvården som inte redan har nytta av tekniken, exemplen ovan är bara små, små smakbitar.

Hälso- och sjukvårdsteknikens utveckling

Flytten från papper till digitala journaler, som fortfarande pågår i delar av världen, har inneburit ett avgörande genombrott i branschen. Det har hjälpt läkare, farmaceuter och annan vårdpersonal att behandla och samordna vård utifrån en holistisk syn på varje enskild patients sjukdomshistoria. När information delas online kan också forskare inom medicin i hela världen arbeta tillsammans för att nå framsteg. Vi såg exempel på detta under Covid-19-pandemin när vacciner, som under normala förutsättningar hade kunnat ta årtionden att utveckla, togs fram på bara några månader.

I dagens värld är graden av anslutningsbarhet så hög att man inte ens behöver jobba med hälso- och sjukvård för att bidra. Om du har en smart klocka eller annan kroppsburen enhet som rapporterar din hjärtfrekvens, dina blodsockervärden, din vikt, hur många kalorier du har förbränt och andra variabler bidrar du till den enorma mängd data som kan användas för att individanpassa din vård, men som också kan anonymiseras och användas i forskning på populationsnivå.

Det är allt troligare att vårdpersonal och forskare inte kommer att utföra dessa och andra analyser på egen hand. De kommer i stället att börja använda AI som har byggts in i hälso- och sjukvårdssystem, program och medicinsk utrustning för att påskynda och förbättra diagnossättning, behandlingar och administrativa arbetsuppgifter. Vi kommer att gå djupare in på AI och maskininlärning senare i artikeln.

Fördelarna med teknik inom hälso- och sjukvården

Det finns ett stort antal möjliga fördelar med teknik inom hälso- och sjukvården. Inom alla branscher utvecklas tekniken framför allt för att snabba upp, förbättra kvalitet och precision samt minska kostnaderna för många olika processer, samtidigt som vardagliga sysslor automatiseras så att människor kan utföra mer komplicerade uppgifter. Det som skiljer hälso- och sjukvården från andra branscher är att dessa marginella – och inte särskilt marginella – förtjänster kan innebära skillnaden mellan liv och död.

• Ökad effektivitet. Eftersom tid är särskilt avgörande inom sjukvården är det absolut nödvändigt att göra alla processer så effektiva som möjligt. Detta märks tydligt med elektroniska patientjournaler, som kan öppnas av all vårdpersonal som behöver läsa dem. Tänk dig att en person skickas medvetslös till akuten. Vårdpersonalen kan då kontrollera befintliga diagnoser eller överkänsligheter och starta behandlingen omedelbart. Jämför detta med den norm som rådde tidigare då man var tvungen att fastslå vem som förvarade patientens pappersjournaler, kontakta denna och sedan få informationen skickad till sig, medan personen låg på en bår och väntade på att få hjälp.
  
  Den ökade effektiviteten märks också på sjukhus när det gäller bemanning och utrustning. Genom att samla in och analysera data som ger ledtrådar om när högintensiva perioder kommer att inträffa – kanske helgkvällar för en akutmottagning – kan sjukhus säkerställa att de har rätt antal personal av rätt yrkeskategori på plats. På samma sätt kan organisationer se till att man inte har för mycket personal på plats vid tidpunkter då det oftast är mindre aktivitet. Genom att övervaka vårdplatsbeläggningen kan sjukhus hålla reda på om det finns lediga platser och när det passar att beställa lokalvård så att ett rum som just har blivit tomt snabbt kan städas och stå redo för nästa person.
• Förbättrad kommunikation. Förbättrad kommunikation handlar inte bara om att ha ett videomöte med sin läkare i stället för att prata i telefon (vi kommer att prata mer om detta i avsnittet om telemedicin). Sett ur ett brett perspektiv handlar det om att göra information från många olika källor tillgänglig för patienter.
  
  Med invånarportalen online kan individen komma åt sina provresultat och recept när hen vill, och konfigurera aviseringar om kommande besök eller betalningar. De ger också patienterna ett alternativt sätt att kontakta sina vårdteam för att ställa frågor om prover, recept, besök, plötsliga sjukdomsutbrott eller vad som helst.
  
  Dessa portaler ger individen en större känsla av självständighet samtidigt som de ger utrymme för administrativ personal att svara på brådskande telefonsamtal och läkare mer tid att hantera akutsituationer och prata med patienter.
• Avancerad diagnostik. Avancerade diagnostiksystem hjälper vårdpersonal och forskare att fastställa vilken sjukdom eller infektion eller vilket virus eller annat tillstånd som man har att göra med. När varje patients sjukdomshistoria, livsstil och i vissa fall genetik tas med i beräkningen kan de jämföra en patients symtom med symtom som andra patienter har uppvisat tidigare och utifrån det fastslå en behandlingsplan.
  
  För att ta ett enkelt exempel: en patient klagar över överdriven törst och urinmängd. En läkare skulle ordinera ett blodprov för att kontrollera blodsockernivåerna och dessutom beakta patientens vikt, matvanor och familjeanamnes för att bedöma om patienten lider av prediabetes. Hen skulle sedan besluta sig för om förebyggande åtgärder som t.ex. ett begränsat intag av kolhydrater och mer regelbunden träning skulle kunna hindra ett utbrott av diabetes typ 2. Mer komplexa diagnoser kräver en mer sofistikerad, ofta genetikbaserad dataanalys.
  
  AI har också en enorm roll att spela inom avancerad diagnostik eftersom den kan hantera massiva mängder data som skulle ta månader eller år för mänskliga specialister att samla ihop och analysera.
• Individanpassad behandling. Traditionellt sett har man ofta kunnat uppleva att behandlingar följer en färdig mall. Men med individanpassad vård skräddarsyr vårdpersonalen sin vård efter varje patients unika fysiologi, sjukdomshistoria och behov.
  
  Den mest sofistikerade formen av precisionsmedicin innebär att en persons genom sekvenseras, vilket nu är både lättare och billigare än någonsin tidigare. Sådana analyser skulle kunna leda till att en läkare skriver ut läkemedel X i stället för läkemedel Y, eller doseringar som troligen har större chans att få effektiv verkan för den specifika patienten.
  
  Under en presentation vid en Oracle-konferens för några år sedan berättade en välkänd läkare om en 18 månader gammal flicka som led av en försvagning i nacke, ben och armar och som felaktigt hade diagnostiserats med en autoimmun sjukdom. Hennes tillstånd försämrades (precis som man hade kunnat förutse). Först efter att ett blodprov hade tagits och barnets exom hade sekvenserats uppdagades det att hon saknade en gen som transporterar vitamin B2 (riboflavin), en brist som kan orsaka stegvis neurologisk svaghet och så småningom leda till döden. Efter att ha behandlats med en hög dos av receptfritt B2 blev flickan fullt frisk inom åtta veckor. Utfallet hade sett väldigt annorlunda ut utan den individanpassade behandlingen.
• Stärkta patienter. Den tid då patienterna bara gjorde som vårdpersonalen sade är borta sedan länge. I och med den hälsoinformation som patienter kan få från kroppsburna enheter, läsa i sina vårdgivares invånarportaler eller ta del av via betrodda webbsidor, appar, poddsändningar eller andra källor med fokus på medicinska frågor är patienterna nu mer välinformerade än någonsin. Inte för att själva ställa diagnos, utan för att på egen hand försöka förbättra sin kosthållning och livsstil, eller för att samla information för att kunna ställa bättre underbyggda frågor till vårdpersonalen.
  
  Det är inte bara inom hantering och behandling av sjukdomstillstånd som tekniken har gynnat patienterna. Hela upplevelsen – att boka besök, läsa provsvar, få svar på grundläggande frågor om hälsa – har blivit mindre frustrerande tack vare flera olika tekniker.
• Minskad risk för medicinska misstag. Hälso- och sjukvården innehåller många rörliga delar, vilket skapar ett stort antal tillfällen där möjliga fel kan begås, antingen direkt av vårdpersonalen eller som ett resultat av en ineffektiv process. De kan leda till att patienter kommer till skada och skapa extrakostnader, så framstegen inom hälso- och sjukvårdstekniken som stöder vårdpersonal är välbehövliga.
  
  Det kan till exempel ta formen av en digital ordinationsprocess där alla behandlingsinstruktioner matas in i ett och samma system som alla inblandade i processen har tillgång till. På så sätt får de veta vilka åtgärder, t.ex. läkemedelsdispensering, som har utförts och vilka som fortfarande väntar på att utföras, så att inga steg upprepas eller missas. Kliniskt beslutsstöd kan integreras i system så att vårdpersonalen varnas om något de gör verkar ovanligt, såsom att hoppa över en del av diagnostiseringsprocessen. I ett sådant scenario finns det ofta en specifik orsak, som att blodprov togs i går och inte behöver tas igen, och varningen kan åsidosättas. Men det kan också fungera som en kontrollpunkt ifall vårdpersonalen faktiskt har missat en åtgärd eller ordination.
  
  Även på den mest grundläggande nivån kan framstegen inom hälso- och sjukvårdstekniken bidra till att minska risken för medicinska fel. Man kan skoja om att läkare har dålig handstil, men när en svårläslig handstil leder till att en farmaceut ger fel dosering eller att felaktig behandling ges går det inte att överskatta fördelen med att allt finns dokumenterat elektroniskt.
• Medicinsk forskning och innovation. Som tidigare nämnts bidrog framstegen inom hälso- och sjukvårdstekniken till att snabba upp utvecklingen av vaccin mot Covid-19 genom att experter fick kontakt med varandra och genom att AI tilläts analysera vilka kombinationer som skulle kunna leda till en produkt med hög effektivitet.
  
  Teknikplattformar hjälper forskare att utforma kliniska prövningar fortare genom att göra det möjligt för dem att skapa sina egna studier när de behöver dem i stället för att tvingas förlita sig på tredje part. De tillåter också att forskare lägger till alla element de behöver och utför ändringar under loppet av en prövning om det behövs.
  
  När det väl är dags att involvera patienter i studien möjliggör tekniken en decentralisering av kliniska prövningar i de fall där patient och läkare inte behöver träffas på plats. Data kan samlas in när som helst, och studien kommer att bättre spegla verkliga förhållanden eftersom deltagarna övervakas i sin vardag.
• Kostnadsbesparingar. Det finns flera hälso- och sjukvårdstekniker som kan minska vårdkostnaderna. Här följer några exempel.
  
  Telemedicin (mer om detta senare) gör det möjligt för patienter att konsultera vårdpersonal utan att ta ledigt från arbetet eller betala för att resa och parkera vid en vårdinrättning, och minskar samtidigt mängden onödiga och kostsamma akutmottagningsbesök. Fjärrövervakning av patienter (mer senare), där blodsocker- och hjärtfrekvensmätare och andra kroppsburna enheter regelbundet sänder patientdata till vårdpersonal har på samma sätt visats minska antalet sjukhusbesök genom att vårdsamordningen förbättras och patienterna i större utsträckning tar sina läkemedel enligt ordination och vidtar andra förebyggande åtgärder.
  
  Genom att använda digitala vårdinformationssystem kan mottagningar undvika kostnader för utskrifter, arkivering, pappersförvaring och annan administration. Precis som i exemplet ovan med den 18 månader gamla patienten minskar genomsekvensering och avancerade diagnostiksystem en del av den kostsamma processen att pröva sig fram till diagnos och behandling för en patient.
  
  När administrativa rutinuppgifter, som att boka besök, skicka påminnelser, fylla i formulär, skriva in patientanteckningar och fakturera, automatiseras minskar även kostnaderna (mer om detta senare). Dataanalys som förstärks av AI kan hjälpa sjukhus och mottagningar att undvika att beställa för mycket eller för lite material genom att minska antalet prognosfel.

Olika typer av hälso- och sjukvårdsteknik

Hälso- och sjukvårdsorganisationer har börjat använda sig av tekniker som AI, molntjänster och blockkedjor, som först fick fäste inom andra branscher. Samtidigt har man infört tekniker som är mer vårdspecifika, som till exempel medicinska kroppsburna enheter.

• Artificiell intelligens (AI)
  Vårdgivare har börjat använda AI för att tillhandahålla ett antal olika tjänster och utföra vissa åtgärder och uppgifter.
  
  AI används i diagnostiksystem där AI-algoritmer analyserar bilddiagnostikdata, till exempel genom att märka ut en tumör på en mammografibild som sedan kan bekräftas av en patolog. Nästa gång programmet ser samma sorts struktur vet det att det troligen är en tumör, vilket leder till att diagnoser kan ställas på kortare tid.
  
  Kirurger använder robotar som förstärkts med AI som hjälp vid flera olika åtgärder där de kan styra robotens mekaniska armar samtidigt som de ser operationsstället – förstorat i 3D – på en datorkonsol bredvid operationsbordet.
  
  Ett annat användningsområde för tekniken är folkhälsoarbete, där AI analyserar stora mängder data på kommunal, regional eller nationell nivå för att identifiera subtila mönster. AI används också inom läkemedelsutvecklingen för att förutsäga biverkningar och identifiera potentiella idealiska kandidater till kliniska prövningar. Forskare inom medicin använder AI för att snabbare upptäcka nya läkemedel genom att skanna igenom stora mängder data om tillgängliga kemikalier och deras kompatibilitet.
  
  Sjukhus och mottagningar använder AI-baserade chattrobotar för att snabbare hjälpa patienter med uppgifter som att boka besök, förnya recept och ge instruktioner för eftervård efter operation, vilket även minskar kostnaderna för kundservice.
• Blockkedjor
  Blockkedjor, en teknik för digitala register som låter utvalda deltagare dela och uppdatera viktiga data på ett säkert sätt, har stor potential inom hälso- och sjukvården. Tekniken fungerar så att varje datatransaktion anonymiseras och läggs till som ett separat kodad block i registret som är tillgängligt för alla som är inblandade i processen. Denna struktur tillåter åtkomst i realtid för behöriga användare och bidrar till att säkerställa att informationen förblir manipuleringssäker eftersom alla ändringar måste godkännas av personer med åtkomstbehörighet.
  
  Patientjournaler kan läggas till i en blockkedja och öppnas av patienter och deras vårdteam. Farmaceuter kan kontrollera ett läkemedels ursprung genom att spåra det hela vägen tillbaka till den punkt när det skapades. Vårdpersonal kan snabbt introduceras på arbetsplatsen genom en påskyndad kontroll av deras identitetshandlingar och kvalifikationer. Forskare inom biovetenskap kan samarbeta kring krypterad genetisk information för att skapa nya läkemedel.
• Molnteknik
  Molntjänster håller på att bli den plattform som all hälso- och sjukvårdsteknik baseras på. En av dess många fördelar jämfört med lokalt installerade program och system är att den möjliggör åtkomst till information i realtid för patienter, läkare och annan vårdpersonal, oavsett var de befinner sig. Med molntjänster kan vårdgivare också överlåta systemhantering, underhåll, uppgraderingar och säkerhet samt justering av dessa tjänster till experter från tredje part, vilket ger dem möjlighet att fokusera mer på patientvården.
• Telemedicin
  Den amerikanska myndigheten för hälsoresurser och -tjänster (HRSA) definierar telehälsa som ”användandet av elektroniska tekniker för information och telekommunikation som stöd för sjukvård på distans, patientinformation och information om arbetshälsa, hälsoadministration och folkhälsa”.
  
  Telemedicin gynnar vårdgivare på flera sätt. Den bidrar till att öka effektiviteten, minska kostnaderna och förbättra relationen mellan vårdpersonal och patient. Den skapar även bättre vårdbeslut, delvis genom att patienter tillåts tala med sina läkare, diskutera provresultat, boka besök, gå kurser och utföra andra uppgifter via videomöten och portaler online.
• Fjärrövervakning
  Fjärrövervakning, eller patientövervakning, är en undergrupp till telehälsa. Med denna teknik behöver patienterna inte längre ta sig till traditionella vårdinrättningar för att förse sin läkare eller annan vårdpersonal med information om deras långvariga eller akuta medicinska tillstånd. Vårdpersonalen kan i stället registrera patienters hjärtfrekvens, blodtryck, blodsockernivåer, syremättnad och andra uppgifter direkt från medicintekniska produkter som är anslutna till patienterna eller som de håller i sina händer. Fjärrövervakning av patienter sparar tid, håller patienter åtskilda från andra smittsamma patienter och möjliggör ett jämnare flöde av information som kan användas som utgångspunkt för medicinska beslut.
  
  Fjärrövervakning kan utföras med appar på anslutna hemelektronikenheter, som exempelvis smarta telefoner eller klockor, eller något mer specialiserat, som till exempel kroppsburna sensorer, blodsockermätare, smarta inhalatorer, apnélarm och blodtrycksmanschetter, beroende på vilken information som behövs.
  
  Vissa övervakningsenheter kräver att patienten själv utför tester med jämna mellanrum. Andra utför mätningar kontinuerligt och skickar dem direkt till patientens journal.
• Interoperabilitet
  Interoperabilitet gör det möjligt för vårdpersonal i hela vårdkedjan att komma åt, utbyta och använda data på ett samordnat sätt och på så sätt göra vårdupplevelsen mindre besvärlig för både dem själva och deras patienter. Interoperabilitet kan råda mellan olika organisationer och över geografiska områden, vilket innebär att berörda personer har åtkomst till hälso- och sjukvårdsdata var de än befinner sig.
  
  Utmaningen ligger i att olika organisationer använder olika system från olika leverantörer som kanske inte lagrar och delar data på samma sätt. Detta gör interoperabiliteten svårare att uppnå. Därför är standarder som FHIR så viktiga.

Fem användningsområden för hälso- och sjukvårdsteknik

Vi har redan varit inne på olika sätt som hälso- och sjukvårdsteknik kan tillämpas i praktiken, men i det här avsnittet ska vi titta lite närmre på hur den stödjer läkare, kirurger, administratörer, farmaceuter och hela befolkningen.

1. Administrativ hälso- och sjukvårdsteknik
   En mängd olika program, varav några är anslutna till elektroniska patientjournaler, hjälper vårdgivare att hantera sina administrativa processer. Det kan till exempel handla om att schemalägga vårdpersonal och boka patientbesök,checka in och ut patienter, informera personal om när vårdplatser har tömts och planera lokalvård, fakturera för tjänster, fylla på material och övervaka öppenvård.
2. Kirurgiteknik
   Vi har redan nämnt hur kirurger kan sitta bredvid sina patienter och styra robotarmar som fysiskt utför en operation. Denna teknik skulle kunna vara en öppning till att utföra operationer på långa avstånd. Utvecklingen mot allt mindre kameror öppnar dörren för fler laparoskopiska operationer, så kallade titthålsoperationer, som minskar infektionsrisken, sparar tid och resurser och förkortar patientens återhämtningstid. System för videoströmning möjliggör fjärrövervakning av operationer.
   
   3D-skrivare kan användas för att skapa specialanpassade implantat och ledproteser, vilket minskar obehaget som kan uppstå när man använder standardmodeller. Med system för förstärkt eller virtuell verklighet kan studenter och kirurger öva i en säker men realistisk miljö. Exempel på andra kirurgitekniker är system för bilddiagnostik, steriliseringsutrustning samt lasrar och ultraljudsinstrument som kirurger använder för att skära i och sy ihop vävnad.
3. Läkemedelsutveckling
   Vi diskuterade tidigare hur AI-baserad teknik stöder forskare inom biovetenskap i utvecklandet av läkemedel genom att leta efter matchande par bland alla tillgängliga kemikalier. Detta kommer bara att öka allt eftersom fler datauppsättningar introduceras.
   
   När det sedan är dags att utföra kliniska prövningar med människor finns det ett stort urval av program som kan hjälpa läkemedelsföretag att skapa och förfina studier, hämta data från vårdinformationssystem och andra källor för att kunna rekrytera väl sammansatta uppsättningar patienter som uppfyller villkoren, effektivisera arbetsflöden, harmonisera data, hantera läkemedelslager, hålla budgeten, identifiera säkerhetsrisker och senare stödja marknadsintroduktion och regelefterlevnad.
   
   Samtidigt har processen för läkemedelstester förändrats radikalt – från det att läkemedel under utveckling testas på djur till att de testas in vitro (celler i en provskål), ex vivo (hela organ i stödsystem) och in silico (simulerade ”digitala tvillingar”) – vilket ger korrektare resultat både snabbare och mer etiskt hållbart. (Mer information om digitala tvillingar kommer längre ned.)
4. Kondition
   Kroppsburna konditionsenheter som aktivitetsarmband och smarta klockor med massor av funktioner är inget nytt, men deras användningsområden håller på att utvecklas bortom stadiet där de registrerar hur många steg användaren har tagit under en specifik dag eller tiderna för de senaste löprundorna. De kan också registrera data, såsom blodsockernivåer, hjärtfrekvens och blodtryck, som sedan kan delas med vårdpersonal och bidra till utformandet av individanpassade behandlingar. I extrema fall skulle de också kunna känna igen symtom som kan leda till kritiska hälsotillstånd om de inte behandlas snabbt.
   
   Andra kroppsburna enheter, som till exempel skor, strumpor och bröstbälten, kan samla in ytterligare data. Smarta skärmar kan fungera som individanpassade träningscoacher. Med uppkopplade träningscyklar och löpband kan människor delta i gruppträning hemifrån och hela processen kan ges känslan av ett spel genom poäng, referensnivåer och priser som uppmuntrar användarna att utmana sig själva.
5. Diagnostik och felreducering
   Diagnostiksystem som är anslutna till andra hälso- och sjukvårdslösningar bidrar till att minska antalet medicinska misstag genom att flera läkare delar kliniska insikter och diagnostiska resultat. På detta sätt kan de samordna diagnoser och den efterföljande vården. Med algoritmer för maskininlärning kan feldetekteringen bli ännu smartare och vassare baserat på analyser av större dataresurser.

Framtidstrender för hälso- och sjukvårdsteknik

Historiskt sett har inte hälso- och sjukvårdssektorn varit särskilt snabb med att omfamna ny teknik. Många vårdgivare har förlitat sig på gamla beprövade metoder och oroat sig för extrakostnader, inte minst för utbildning. Men nu är det inte många vårdgivare som kan försvara att man skjuter upp införandet av viss avancerad teknik särskilt länge till.

• Generativ AI
  Generativ AI (GenAI) är en underkategori till maskininlärning som gör det möjligt för användare att utifrån textpromptar snabbt skapa ljud, text, bilder, videor, programvarukod och annat innehåll som ser ut som att det har skapats av människor. Ett exempel på hur GenAI används inom hälso- och sjukvården är i form av digitala assistenter som gör att vårdpersonalen kan ta del av informationen i patientjournalen genom enkla röstkommandon som till exempel ”Visa mig patientens senaste blodprovsresultat”. På samma sätt kan patienter använda sådana assistenter för att boka besök, betala fakturor och få svar på enklare medicinska frågor.
  
  Eller tänk dig till exempel en läkare som använder en mobilapp för att spela in ett möte med en patient för att kunna uppdatera patientens journal. Inbyggd GenAI i appen påminner läkaren om områden som ännu inte har fyllts i, vilket läkaren kan göra med vanligt talat språk. Detta minskar behovet av manuella och tidskrävande anteckningar och administrativt uppföljningsarbete som läkare måste utföra för varje patient de träffar.
  
  GenAI används också inom läkemedelsutveckling där den hjälper till med att utforma och generera molekyler med önskade egenskaper och förutsäga möjliga biverkningar. Biovetenskapsföretag kan också använda tekniken för att ta fram syntetiska dataprov som baseras på datauppsättningar från klinisk praxis.
• Nanoteknik
  Nanoteknik låter kanske som science fiction, men det är rena fakta som ligger till grund för hur nanoteknik används inom hälso- och sjukvården. Nanoteknik, den teknik som hanterar objekt som är mindre än 100 nanometer, i synnerhet manipulation av atomer och molekyler, används inom hälso- och sjukvården för såväl diagnostik som behandling. Vårdpersonal kan till exempel ge patienter så kallade smarta tabletter – som "laboratorier på chip” med flera pyttesmå sensorer – för att identifiera cancer. De kan använda nanotekniker med mikroskopiska cancermedelsmolekyler som har anpassats efter mottagaren för att bekämpa tumörer.
  
  Nanoteknik kan också användas förebyggande. En yta kan täckas med molekyler för att förhindra att infektioner uppstår, och när nanotekniken används inom behandling av överskottsfett, synrehabilitering och benförstärkning kan den bidra till att förhindra utbrott av sjukdomar som är vanliga hos äldre.
• Digital behandling
  Organisationen Digital Therapeutics Alliance definierar denna kategori som tillhandahållandet av ”medicinska åtgärder direkt till patienter med hjälp av evidensbaserad, kliniskt utvärderad programvara för att behandla, hantera och förebygga ett brett spektrum av sjukdomar och störningar”. Digital behandling, som också kallas DTx, kan användas fristående eller som ett komplement till konventionella läkemedel och behandlingar för att förebygga, hantera eller behandla sjukdomar och störningar.
  
  Lite förenklat kan man säga att digital behandling är en blandning av individanpassad vård och fjärrövervakning av patienter, eftersom program för digital behandling tar emot uppgifter från kroppsburna enheter och andra anslutna medicintekniska produkter och rekommenderar vägledning och stöd som anpassas efter individen. Om uppgifter från en diabetikers blodsockermätare till exempel tyder på att patienten inte hanterar sina blodsockernivåer på ett bra sätt kan ett program för digital behandling hänvisa patienten till en dietist för att få kosten anpassad, eller till en lokal grupp för socialt stöd.
  
  Spelifiering kan också ingå, särskilt om patienterna accepterar att försäkringsbolag och vårdgivare får tillgång till deras uppgifter, och det kan då bli en morot i stället för en piska att försöka uppnå en hälsosammare livsstil.
• Chattrobotar och virtuell vård
  Som vi nämnde tidigare i den här artikeln kan chattrobotar som använder naturligt språk användas för att boka och förbereda besök, söka i och fylla i patientjournaler, triagera patienter och besvara enklare medicinska och administrativa frågor. De kan också användas för att välkomna patienter, förnya recept, ge information, samla in feedback från patienter och mycket mer.
• Digitala tvillingar
  Oracle definierar en digital tvilling som en ”digital ställföreträdare för ett fysiskt föremål eller en fysisk enhet”. Inom vården skulle det kunna vara en digital representation av en sjukhusmiljö, en människas fysiologi eller andra testmiljöer där vårdpersonalen kan prova tekniker och behandlingar utan att riskera att någon kommer till skada. Med hjälp av alla tillgängliga data kan tvillingen blir mycket individanpassad, vilket ökar chanserna att testresultaten motsvarar resultaten för den verkliga patienten.
  
  Kardiologiska digitala tvillingar kan till exempel skapa modeller med relevanta ärr eller avvikelser som skulle kunna påverka hur elektriska signaler fortplantas i organet. På så sätt kan man identifiera och vidta förebyggande åtgärder mot exempelvis arytmi. Olika behandlingar kan utföras på cancertumörer hos en digital tvilling innan en av dem utförs på patienten.
• Kroppsburen teknik
  Av alla de futurismdoftande tekniker som vi har gått igenom är det de kroppsburna enheterna som de flesta har stött på. Det kan vara aktivitetsmätare som håller koll på hjärtfrekvensen, smarta klockor som registrerar sömncykler, eller mer specialiserade enheter som exempelvis blodsockermätare och smarta vågar. Men vad blir nästa steg?
  
  Förvänta dig utvecklade versioner av det vi redan har. Realtidsdata kan matas in i en algoritm som genererar snabba och individanpassade förebyggande råd, oavsett om det är något så enkelt som en påminnelse om att dricka eller mer akuta frågor som en uppmaning om att kontakta läkare angående en avvikande hjärtrytm.
  
  Bortom detta kommer vi kanske att få se smarta bandage som övervakar hur sår läker, material i kläder som registrerar vitalparametrar och bidrar till att förebygga skador, och hjälmar med förstärkt verklighet som gör att kirurger kan operera och samtidigt kunna se all relevant information och förstorade 3D-modeller.
• Bioprinting
  Bioprinting är 3D-utskrifter med biologiska material. Efter att nödvändiga celler har skannats används biobläck – som skapats av naturliga eller syntetiska material eller en blandning av båda – för att skriva ut slutprodukten. Detta kan vara en modell av organ eller vävnad som ska användas i forskning, eller en kroppsdel som ska transplanteras in i mottagaren.
  
  Dessa program för bioprinting finns redan, precis som metoden att skapa 3D-versioner av tumörer för att se hur de reagerar på behandling. Men framtiden bjuder på många fler möjligheter allt eftersom tekniken utvecklas.
  
  Kompatibla lagningslappar för hud, ben och organ skulle till exempel kunna revolutionera många behandlingar, och organdonatorer kan bli något som tillhör det förflutna om de organ som produceras med 3D-skrivare blir tillräckligt bra för att användas i transplantationer. En dag kanske alla kommer att ha sin egen genetiskt matchade uppsättning biologiska reservdelar någonstans ifall de skulle behöva ersätta någon kroppsdel.
• Individanpassad medicin och precisionsvård
  Lagrade reservkroppsdelar låter kanske fortfarande som en fantasi, men individanpassad medicin och precisionsvård är här för att stanna tack vare många av de tekniker som nämnts i den här artikeln.
  
  Fortsatta framsteg inom genomik, däribland det sjunkande priset på genomsekvensering, kommer att göra det lättare för läkare att diagnostisera och behandla patienter på en individanpassad nivå.
  
  Eller tänk dig ett elektrokardiogram eller en annan kroppsburen enhet som varnar en person för att något kan vara fel med hens hjärta. Personen kan genast konsultera en chattrobot för att utesluta vissa sjukdomar innan hen kontaktar en läkare. Ett laboratorium på chip kan användas för att få mer specifika uppgifter som kan användas för att skapa en digital tvilling för att testa möjliga behandlingar.
  
  Så snart en lämplig digital tvilling finns kan en ny aortaklaff skrivas ut med 3D-teknik och implanteras med minimal risk för bortstötning eftersom den har skräddarsytts för att motsvara patientens specifika genetiska sammansättning. GenAI kan användas för att skapa en plan för återhämtning som passar patientens livsstil. Ett program för digital behandling kan följa hur patienten utvecklas, sätta upp mål och erbjuda belöningar till patienten när hen deltar i den behandling och de aktiviteter som har ordinerats.

Förändra hälso- och sjukvården i grunden med teknik från Oracle

Oracle Life Sciences och Oracle Health erbjuder branschens mest heltäckande, öppna och interoperabla plattform för att utveckla läkemedel, diagnostisera och behandla patienter samt förbättra hälso- och sjukvårdsverksamheter och administrativa processer, med tyngdpunkt på skydd av sekretess och säkerhet för patientuppgifter.

I åratal har vårdgivare använt program för att hantera sina processer för personalhantering, materiallogistik och ekonomi, som har körts parallellt med deras kliniska system utan att någonsin ha varit anslutna till dessa. System som inte kommunicerar sinsemellan gör det svårt för dessa organisationer att erbjuda den bästa vården och minska sina kostnader. Oracle tar sig an den utmaningen genom att slå samman sina vårdinformationssystem från Cerner och andra framstående kliniska funktioner med sina branschledande administrativa program. Samtliga körs på Oracles molninfrastruktur (OCI). Oracle bygger in AI-funktioner i alla dessa tjänster så att användarna får direkt tillgång till styrkan hos AI.

Vanliga frågor om hälso- och sjukvårdsteknik

Vilken teknik har störst påverkan på hälso- och sjukvården?
Molntjänster utgör grunden för nästan all utveckling inom hälso- och sjukvårdsteknik i dag, om det så gäller medicinsk forskning, hantering av kliniska prövningar, journalföring, kliniskt beslutsfattande eller administration. Molnet möjliggör också för ett otal AI-baserade vårdprogram att samla in data.

Vad är smart hälso- och sjukvårdsteknik?
Smart hälso- och sjukvårdsteknik är alla program eller enheter som använder någon kombination av AI, sensorer, dataanalys och arbete i nätverk för att övervaka patienters hälsotillstånd, underbygga kliniska beslut, förbättra verksamheten för vårdgivare, sammankoppla vårdpersonal med utryckningspersonal samt öka patientsäkerheten.

Vad är skillnaden mellan medicinteknik och hälso- och sjukvårdsteknik?
Medicinteknik handlar om verktyg som vårdpersonal använder för att diagnostisera eller behandla patienter, medan hälso- och sjukvårdsteknik framför allt används för att hjälpa folk att hålla sig friska.